Allmänt om interoperabilitetsplattformen

Vad är kompatibilitetsmetoden?

Kompatibilitetsmetoden är ett gemensamt sätt att producera, administrera och uppdatera de datadefinitioner och den metadata som behövs i bakgrunden av digitala tjänster och dataflöden. Med hjälp av metoden skapas och uppdateras informationens semantiska kompatibilitet, dvs. hanteringen av informationen så att dess betydelse i dataflödet bevaras.

Interoperabilitetsplattformen stöder metoden och gör det möjligt att definiera gemensamma datainnehåll och skapar möjligheter för aktörernas effektiva och transparenta samverkan i informationshanteringen. Interoperabilitetsplattformen består av ordlistor, kodlistor och dataflöden och andra datamodeller som behövs för informationshanteringen.

Varje verktyg har givits egna processbeskrivningar för en användning enligt kompatibilitetsmetoden.

  • Kodlistor
  • Terminologiska ordlistor
  • Informationsmodeller
Hur främjar interoperabilitetsplattformen kompatibiliteten?

Kompatibiliteten delas ofta in i fyra delområden: juridisk, organisatorisk, semantisk och teknisk (jfr. den europeiska interoperabilitetsramen, European Interoperability Framework EIF).

Interoperabilitetsplattformen fokuserar särskilt på semantisk kompatibilitet. Gränsdragningen mellan kompatibilitetens olika delområden är inte absolut. Till exempel används kodsystem och klassifikationer ofta även för att verkställa teknisk kompatibilitet.

Semantisk kompatibilitet definieras som en allmän kompatibilitet som möjliggör dataöverföring och -behandling på ett sätt där informationens betydelse förblir oförändrad och förståelig för alla parter.  Informationen har en exakt betydelse som bevaras oförändrad och förståelig för alla parter vid informationsutbytet.

Visas allt datainnehåll som publicerats på interoperabilitetsplattformen offentligt på webben?

I princip är allt datainnehåll offentligt, men om innehållsproducenten vill begränsa synligheten hos sitt material kan producenten välja status ”Pågående” (Keskeneräinen) för datainnehållet. Datainnehåll (ordlistor, begrepp, kodlistor, datamodeller) med status pågående visas endast för de personer som innehållsproducenten gett åtkomsträttigheter.

Vad är Arbetsgruppen för kärnordlistor inom den offentliga förvaltningen (YSR)?

Arbetsgruppen för kärnordlistor inom den offentliga förvaltningen (YSR) är en samarbetsgrupp för den offentliga förvaltningen tillsatt av JUHTA. Arbetsgruppen ansvarar för koordineringen av definitionerna för de ordlistor som skapas inom den offentliga förvaltningen samt för en harmonisering av begreppsbeskrivningarna på nationell nivå. I gruppen deltar experter på ordlistearbete och sakkunniga från olika organisationer inom den offentliga förvaltningen. Arbetsgruppens möten är öppna och alla som är intresserade av det ämne som behandlas kan delta, även sådana som inte representerar den offentliga förvaltningen.

Arbetsgruppens webbplats finns på adressen https://wiki.julkict.fi/julkict/juhta/juhta-tyoryhmat-2016/sanastot/julkisen-hallinnon-ydinsanastoryhma-esittelysivu.

Vad är Gruppen begreppsmodeller inom den offentliga förvaltningen (KMR)?

Gruppen begreppsmodeller inom den offentliga förvaltningen (KMR) är Kärnordlistsgruppens ”systerarbetsgrupp” och ansvarar för att koordinera definitionen av de tillämpningsprofiler som skapas inom den offentliga förvaltningens datakomponenter och inom informationsområden och för en harmonisering av datamodellerna på en nationell nivå.

Arbetsgruppens webbplats finns på adressen https://wiki.julkict.fi/julkict/juhta/juhta-tyoryhmat-2016/kasitemallit.

Vad är Ydinkoodistoryhmä (YKR)?

Gruppen för kärnkodsystem Ydinkoodistoryhmä är en ”systerarbetsgrupp” till grupperna för kärnordlistor och begreppsmodeller och ansvarar för koordineringen av kodlistorna definitioner inom den offentliga förvaltningen samt för att harmonisera dessa på nationell nivå. Det är tänkt att gruppen för kärnkodsystem ska inleda sin verksamhet under 2019.

Vilka användarrättighetsroller har interoperabilitetsplattformen?

Interoperabilitetsplattformens verktyg och rättighetsadministration har fem roller: huvudanvändare, ordlistearbetare, kodsystemsarbetare, datamodellerare och medlem.

Huvudanvändaren har rättigheter till alla interoperabilitetsplattformens verktyg. Huvudanvändaren beviljar även användarrättigheter till personer inom sin organisation, dvs. godkänner i praktiken begäran om användningsrättigheter som medlemmarna inom den egna organisationen lämnar in.

Ordlistearbetaren kan skapa ordlistor och redigera sin organisations ordlistor.

Kodsystemsarbetaren kan hämta in nya kodsystem i verktyget Kodsystem, redigera dem och lägga till beskrivningar i sin organisations kodsystem.

Datamodelleraren kan skapa nya tillämpningsprofiler och redigera sin organisations datamodeller.

Medlemmen kan se organisationens material med status pågående. Rollen har inte redigeringsrättigheter.

Terminologiska ordlistor

Vad kan man göra med verktyget Terminologiska ordlistor?

Verktyget Terminologiska ordlistor är ett verktyg för terminologiskt arbete med ordlistor. Med verktyget kan man uppdatera och publicera terminologiska ordlistor, definiera begrepp och termer samt relationerna mellan olika begrepp. Verktyget Terminologiska ordlistor stöder de nordiska ordlistedefinitionerna och den offentliga förvaltningens ordlistearbetsprocess (se JHS 175 om den offentliga förvaltningens ordlistearbetsproces).

Hur främjar verktyget Terminologiska ordlistor den semantiska kompatibiliteten?

Med hjälp av verktyget Terminologiska ordlistor uppdateras den offentliga förvaltningens ordlistor som innehåller begreppsdefinitioner och andra beskrivningar.

Med hjälp av verktyget Informationsmodeller beskrivs datainnehållet på ett sätt där informationens betydelse kan definieras med hjälp av ordlistor. Även kodsystemens betydelse (kodlist, koder) kan definieras med begreppen och termerna i verktyget Terminologiska ordlistor.

För vem är verktyget Terminologiska ordlistor avsett?

Terminologiska ordlistorna är avsedda för

  • personer som arbetar med ordlistor i organisationen
  • informationsarkitekter och datamodellerare
  • IT-experter
  • kommunikationsexperter och översättare
  • medborgare som använder den offentliga förvaltningens tjänster och som vill reda ut vad begreppen som förvaltningen använder betyder.

Kodlistor

Vad kan man göra med verktyget Kodlistor?

Med hjälp av verktyget Kodlistor kan man publicera och uppdatera kodlistor och systemens metadata.

Med hjälp av verktyget Kodlistor kan man skapa hierarkiska koder, bilda utvidgningar av kodlist, ange varianter för kodlist och skapa versioner.

I verktyget Kodlistor kan man använda definitionerna från verktyget Terminologiska ordlistor.

För vem är verktyget Kodlistor avsett?

Verktyget Kodlistor är avsett för alla de instanser som uppdaterar de kodlistor som allmänt används och för dem som använder kodlistor. Verktyget Kodlistor gör det möjligt för alla att alltid ha tillgång till rätt och samma uppdaterade version av kodlist.

Kodlistor uppdaterare kan publicera och uppdatera sina kodlistor med verktyget Kodlistor.

Kodlistor användare kan ta i bruk de kodlistor som publicerats på plattformen genom att ladda ner dem manuellt eller via gränssnitten.

Kan jag ta kodsystemen i bruk via ett öppet gränssnitt?

Kodlistor och interoperabilitetsplattformens öppna gränssnitt finns med på verktyget Kodsystems vägkarta för 2019.

Vad är en variant?

En variant är en version av ett visst kodlist som redigerats för ett annat användningssyfte.

Varianten avviker från moderkoden t.ex. gällande antalet koder och hierarkinivåer och har ett användningssyfte som avviker från moderkodens syfte. En variant kan läggas till för kodlistor genom att skapa en relation och en länk mellan två kodlistor och genom att välja ”Liitä koodistoon variantti” (lägg till en variant för kodlisten) i menyn ”Valitse toiminto” (välj funktion).

Exempel på varianter är Huvudstasregionens kommuner (en variant till moderkoden Kommunerna 2018) och 5-årsåldersgrupperna inom arbetslöshetsskyddet (en variant till kodlist 1-årsåldersgrupperna)

Hur sker versionsförvaltningen av kodlisten i praktiken?

När användaren skapar en ny version av kodlist genom att välja ”Luo uusi versio” (skapa ny funktion) i menyn ”Valitse toiminto” (välj funktion) skapas en ny version av kodlist genom att kopiera den gamla versionen. Alternativt går det att skapa en ny s.k. tom version av kodlist och senare lägga till datainnehållet genom att importera det från Excel.

Den nya versionen får automatiskt status ”Luonnos” (utkast) och den gamla versionens status blir automatiskt ”Korvattu” (ersatt).

Informationsmodeller

För vem är verktyget Informationsmodeller avsett?

Verktyget Informationsmodeller är avsett för

  • organisationens ansvarspersoner för information och data
  • informationsarkitekter och datamodellerare
  • alla som söker information i den offentliga förvaltningens datalager
  • systemleverantörer som behöver information om den offentliga förvaltningens datalager eller datastrukturer och innehåll för systemutvecklingen.
Vad kan man göra med verktyget Informationsmodeller?

Med verktyget Informationsmodeller skapas, precis som namnet säger, datamodeller dvs. beskrivningar av relationerna, eller associationerna, mellan olika klasser och de egenskap, eller attribut och klasser, som de innehåller. Med hjälp av verktyget Informationsmodeller skapas innehåll som är öppen länkad data. I interoperabilitetsplattformen är datamodell alltså inte enbart en bild, utan den är en samling datainnehåll som definierats av olika instanser och som används gemensamt. Verktyget Informationsmodeller är avsett särskilt för att skapa logiska datamodeller.

Vad är skillnaden mellan datakomponentbiblioteket och tillämpningsprofilen?

Datakomponentbiblioteket är en samling återanvändbara datakomponenter, dvs. klasser, attribut och associationer. Datakomponenterna är länkade till informationsområdesspecifika ordlistor och internationella standarder. Det är de informationsområdesspecifika grupperna (t.ex. den byggda miljön) som ansvarar för att skapa och uppdatera datakomponentbiblioteken. Dessa grupper styrs av den offentliga förvaltningens grupp för begreppsmodeller. Datakomponentsbibliotekets klass definieras allmänt av informationsområdets innehåll, till exempel genom att ta ställning till om fälten är obligatoriska eller ej.

Med tillämpningsprofilen kan man beskriva branschspecifika datainnehållsbeskrivningar, såsom datainnehållet i datasystem eller gränssnitt. Tillämpningsprofilerna bildas genom att återanvända datakomponenter eller genom att bilda nya på så vis att det begrepp som beskriver datainnehållet och dess definition föreslås för den informationsområdesspecifika ordlistan. I tillämpningsprofilen beskrivs noggrant de tillämpningsspecifika begränsningarna gällande datainnehållet. Datadefinitionerna kan även användas för att begränsa datainnehållet i tillåtna värden genom att utnyttja kodsystemen i verktyget Kodlistor.

Kan man modellera annat än logiska datamodeller med verktyget Informationsmodeller?

Ja. Med verktyget Informationsmodeller kan man även modellera andra typer av modeller, t.ex. begreppsmodeller och stjärnmodeller. Verktyget är dock avsett för att modellera s.k. logiska datamodeller.

Verktyget Datamodellers notation baserar sig på UML-beskrivningsspråket men är mer begränsat än UML:s omfattande definition. Associationerna mellan klasserna beskrivs alltid som riktade pilar medan associationens riktning i en traditionell UML-modell även kan vara dubbelriktad eller odefinierad.

Hur kan datamodellerna som beskrivits med verktyget Informationsmodeller utnyttjas för att beskriva och skapa gränssnitt?

Med verktygen Informationsmodeller kan du generera alternativa schemaformat (Json Schema, XML Schema, SHACL), som innehåller all människoläsbar dokumentation och länkar till bestående URI-koder.

I definitionen av gränssnittet kan man återanvända Json Schema-beskrivningen t.ex. i Open API / Swagger-gränssnittsdefinitionen eller den genererade XML Schema-beskrivningen som en del av WSDL-definitionen.


Denna tjänst produceras av Befolkningsregistercentralen.